1814-1875 French Jean Francois Millet Galleries Millet was the first child of Jean-Louis-Nicolas and Aim??e-Henriette-Adelaide Henry Millet, members of the peasant community in the village of Gruchy, in Gr??ville-Hague (Normandy). Under the guidance of two village priests, Millet acquired a knowledge of Latin and modern authors, before being sent to Cherbourg in 1833 to study with a portrait painter named Paul Dumouchel. By 1835 he was studying full-time with Lucien-Th??ophile Langlois, a pupil of Baron Gros, in Cherbourg. A stipend provided by Langlois and others enabled Millet to move to Paris in 1837, where he studied at the Ecole des Beaux-Arts with Paul Delaroche. In 1839 his scholarship was terminated, and his first submission to the Salon was rejected. After his first painting, a portrait, was accepted at the Salon of 1840, Millet returned to Cherbourg to begin a career as a portrait painter. However, the following year he married Pauline-Virginie Ono, and they moved to Paris. After rejections at the Salon of 1843 and Pauline's death by consumption, Millet returned again to Cherbourg. In 1845 Millet moved to Le Havre with Catherine Lemaire, whom he would marry in a civil ceremony in 1853; they would have nine children, and remain together for the rest of Millet's life. In Le Havre he painted portraits and small genre pieces for several months, before moving back to Paris. It was in Paris in the middle 1840s that Millet befriended Constant Troyon, Narcisse Diaz, Charles Jacque, and Theodore Rousseau, artists who, like Millet, would become associated with the Barbizon school; Honor?? Daumier, whose figure draftsmanship would influence Millet's subsequent rendering of peasant subjects; and Alfred Sensier, a government bureaucrat who would become a lifelong supporter and eventually the artist's biographer. In 1847 his first Salon success came with the exhibition of a painting Oedipus Taken down from the Tree, and in 1848 his Winnower was bought by the government.  Related Paintings of Jean Francois Millet :. | Go to field | The Girl | spring | Sitting Shepherdess | Woman Knitting |
Related Artists:
Elizabeth Gardner Bouguereau
1837-1922
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Edward Burne-Jones
British Pre-Raphaelite Painter, 1833-1898 English painter and decorative artist. He was the leading figure in the second phase of the Pre-Raphaelite movement. His paintings of subjects from medieval legend and Classical mythology and his designs for stained glass, tapestry and many other media played an important part in the Aesthetic Movement and the history of international Symbolism.